Statistiken bakom Cowspiracy

Enligt FN lider omkring 700 miljoner människor av vattenbrist. Antalet kommer att öka till 1,8 miljarder fram till år 2025. Men handlar det verkligen om brist på resurser eller snarare om hur resurserna utnyttjas? Bland annat boskapsindustrin slukar enorma mängder vatten. 

Hur det verkliga utslaget blir påverkas även av den globala befolkningstillväxten. Ökad levnadsstandard och tillgång till mediciner har minskat på barnadödligheten och ökat medellivslängden vilket har föranlett en stor befolkningstillväxt.

Befolkningen öka från dagens cirka 7 miljarder till mellan 8 och 8,5 miljarder människor fram till år 2025. Den framtida populationsökningen kommer påverkas av fertilitetsgraden, det vill säga antalet födda barn per kvinna. FN förutspår tre scenarier: 

Enligt dessa scenarier kommer den globala populationen vara mellan 7,5 och upp till 16,5 miljarder människor i slutet av århundradet. Efterfrågan på mat och vatten kommer givetvis bli en nyckelfråga i takt med den växande populationen.

För att öka tillgången på rent vatten krävs stora förändringar i sättet som vi utnyttjar planetens resurser. Sett till effektivt nyttjande av våra resurser är boskapsindustrin vår tids största klimatbov. Den mängd vatten och regnskog som går åt för att producera kött- och mejeriprodukter är häpnadsväckande stor.

Livsmedelsproduktionen står för 70 procent av den globala vattenförbrukningen.⁴ Faktum är att det används 15 000 liter vatten för att producera 1 kilo nötkött. Detta motsvarar lika mycket vatten som en person förbrukar i duschen varje år.⁸ Faktum är att den mängd vatten som går åt för hushållen endast står för 4 procent av den globala vattenförbrukningen.

Den globala medelkonsumtionen av kött är 41,9 kilo per person och år - i Norden är medelkonsumtionen omkring 70 kilo per person. Man kan då snabbt räkna ut att det går hundratusentals liter vatten för att tillfredsställa det årliga köttbehovet för en person.

Varför det går åt så mycket vatten för att producera kött? Precis som i andra industrier förbrukar boskapsindustrin vatten i flera skeden i produktionskedjan. Men det räcker att ta kornas matkonsumtion för att inse att det rör sig om enorma mängder vatten.

Det finns cirka 1,5 miljarder kor på vår planet. Varje dag dricker korna 170,3 miljarder liter vatten och äter 61,2 miljarder kilo mat. Det kan jämföras med människornas dagliga konsumtion som uppgår till 19,7 miljarder liter vatten och 9,5 miljarder kilo mat.¹⁴ Då bör man samtidigt ta i beaktning att miljontals människor lider av brist på rent vatten.

Redan med dessa tal som grund kan man konstatera att det är en väldigt ohållbar industri. Genom en minskad köttkonsumtion kan enorma effekter åstadkommas. Vissa kanske gör det genom att sluta äta kött, medan andra ser dessa tal som en möjlighet till nya innovationer i köttindustrin. Ett exempel på detta är företaget “Beyond Meat”, som producerar växtbaserad kost som smakar och ser ut som kött - ett substitut till kött.

Boskapsindustrin står för 51 procent av utsläppen av växthusgaser. Varje år uppgår CO2e utsläppen till 32 564 miljoner ton. Den globala uppvärmningen, som beror på en ökad mängd växthusgaser i atmosfären, kan bromsas snabbt genom en minskad köttproduktion eftersom en stor del av produktionsutsläppen består av växthusgasen metan.³

Metangasens halveringstid i atmosfären är endast 8 år, till skillnad från koldioxid och dikväveoxid vars halveringstid är cirka 100 respektive 150 år. Därför kan snabba effekter nås med minskade utsläpp av metan.³

Växthusgasernas globala uppvärmningspotential (GWP) beskriver gasernas kapacitet för att fånga värme i atmosfären.

Metangasens GWP är 25 gånger högre jämfört med CO2, då man räknar med 100 års tidsram (mots. CO2:s halveringstid 100 år). Om man däremot räknar GWP med en tidsram på 20 år, som ger en mer realistisk siffra när man beaktar metangasens halveringstid, uppgår dess GWP till 72 gånger högre än CO2.³

Då man räknar med GWP 72 uppgår mängden CO2e till 7 416 miljoner ton, som motsvarar 11,6 % av de globala utsläppen av växthusgaser.³

Dikväveoxid, eller lustgas, har 296 gånger större uppvärmningspotetial än CO2 och en halveringstid på upp till 150 år. Boskapsskötsel står för 65 % av dessa utsläpp. Därmed kan en minskad köttproduktion bidra till påtagliga förändringar även på lång sikt.¹

Regnskogen är väldigt viktig för jordens ekosystem och biologiska mångfald. Den har många viktiga egenskaper som exempelvis stabilisering av jordens klimat, men den skyddar oss även för översvämningar, torka och erosion. Regnskogen ger hem åt många djur, insekter och växter, och är därför även en stor källa för mat och mediciner. Trots detta har miljontals hektar regnskog röjts och den största orsaken till detta är boskapsindustrin.

För att tillfredsställa människans behov av kött krävs enormt stora ytor. För att producera 280 kilo kött krävs en yta på 1 hektar, på samma yta kan man producera knappa 28 000 kilo växtbaserad mat. Växtbaserad matproduktion är därmed 10 gånger effektivare än köttproduktion och skapar betydligt mindre växthusgaser. För att nå en hållbar matindustri måste det ske förändringar.¹⁴

I dagens läge har cirka 55 miljoner hektar regnskog röjts för köttproduktion. För varje sekund försvinner mellan 4 000 och 8 000 kvadratmeter regnskog. Faktum är att 91 procent av regnskogsskövling sker på grund av boskapsindustrin⁵. Boskapsindustrin täcker redan 45 procent av den totala landytan på vår planet⁶.

Det finns även andra negativa effekter som köttindustrin står för. Till dessa hör bland annat vattenföroreningar, utrotning av växt-, djur- och insektarter.¹⁴ Det kan dessutom finnas andra effekter som forskarna inte känner till. Boskapsindustrin är alltså en väldigt stor aktör i den globala uppvärmningen och måste tas på allvar både av organisationer, stater och enskilda individer.

Se officiella trailern för Cowspiracy här

Notera!

Statistiken som presenteras av GreenMatch i denna artikel är huvudsakligen baserat på den statistik som presenteras i dokumentären Cowspiracy, samt de källor som är listade på infografen. Dokumentären har skapat mycket diskussioner och även kritik gällande olika påståenden.

Artikeln är skriven på basis av externa källor och alla summor kommer från redan publicerade undersökningar. Man måste även komma ihåg att det finns undersökningar som strider emot dessa summor.